Premiären på ridskolan alltså. Det var med viss oro och pirr i magen jag åkte till ridskolan i måndags kväll. Hade sett fram mot detta hela sommaren men när det väl närmade sig växte det en liten klump i magen. Vad hade jag gett mig in på? Kändes som att jag tagit mig vatten över huvudet.

Väl framme på ridskolan var det minsann bara att haka på och göra som de andra gjorde.
Tror de förutsatte att jag visste vad jag gjorde. Svårt att få dit skydd man aldrig sett tidigare men som tur var fanns det andra elever att fråga 🙂

När hästen (prinsen hette han) var borstad, ryktad och tränsad och sadeln lagts på var det dags att promenera till ridhuset. Det var nog tur att vi red i ridhuset eftersom de hade en ordentligt djup bädd av vad-man–nu-har-för-underlag-i-ridhus. Tänker att det säkert skulle göra mindre ont att ramla av i det än på gruset vi har i vår paddock.

Själva lektionen gick för min del mest ut på att hålla mig kvar i sadeln och att få hästen att göra som jag ville. Det var oerhört svårt att få honom att gå på fyrkantsspåret, han ville gena i varje kurva. Volterna ska vi inte prata om. Kändes som att jag begick både etiketts- och regelbrott med mina volter. De var troligen mer en blandning av ovaler, halvmånar och parallelltrapetser. Åtminstone kändes det så där jag satt.

I övrigt tror jag det gick rätt bra. Skritt, inga problem. Rida lätt, inga större problem. Galopp, nädu, så kul skulle vi inte ha det. Prinsen ville, men inte jag. Det får vänta tills jag känner mig lite säkrare i sadeln.

Nu ser jag verkligen fram emot nästa lektion även om både tisdag, onsdag och till viss del torsdag gick åt till att ha djävulskt ont i HELA kroppen. Fötter, utsida underben, vader, framsida underben, lår, insida lår, ljumskar, mage, rygg, axlar, armar och slutligen händer. Har nog aldrig haft träningsvärk på så många ställen samtidigt. Det bådar i och för sig gott för framtiden, den här gubbkroppen behöver all träning den kan få. Så nu kör vi!

Ha det!

/Kapten Paddock