Det går framåt med träningen. Mest för mig. Kodzon har vi tagit det lite lugnt med efter att vi tömkörde i helgen.

Han var så otroligt stel i baken att både jag och frubullen tyckte det var bäst att avbryta passet och låta honom vila.
Det är säkerligen inget farligt men det kändes bäst att låta nån känna igenom honom så nu är en equiterapeut bokad.

Själv tränar jag på med ridningen på ridklubben och har väl hunnit med 10-11 lektioner. Hade i måndags min nya favorit, Hervar. Sanslöst härlig att rida på. Fick försöka mig på skänkelvikning för första gången. Gick väl sådär tycker jag.
Fick väl till det några gånger i alla fall.
Gången innan var det igenridning eftersom jag missat min lektion pga att jag var på utbildning i Stockholm
Då red jag med dotterns grupp, det krävdes lite övertalning innan hon gick med på att låta pappa rida i sin grupp.
Vet inte varför hon tvekade men hon tyckte visst att det var lite ”pinigt” när pappa var med. Det gick bättre för henne än för mig i alla fall. Jag fick dunder-Twixie som både stegrade sig, kastade sig åt sidan vid flertal tillfällen och drev på så att man nästan kände att man tappat kontrollen. Men, som med allt annat som händer, så lär man sig något av det hela och förhoppningsvis vet jag hur jag ska hantera henne nästa gång våra vägar korsas 🙂

Har också hunnit med en till hopplektion; det är bra kul att hoppa alltså. Fick rida Pexy som är en riktigt bra lärarinna på hoppbanan. Det var jäkligt svårt tyckte jag. Angelica hade ställt upp en ”bana” som hade tre böjar med tre hinder på varje böj och där hindren stod i en böj. Förstår ni hur jag menar eller måste jag rita? Okej, jag ritar väl då. Jag varnar er.. det blir inte snyggt och troligen är det inte alls så som hindren stod, men det är så jag klarar av att förmedla det.hinder-ish2

Nåt sånt här var det, typ. Förstår ni nu? Hur som helst. Det gick ganska bra att ta sig över hindren men det var nog mer Pexys förtjänst än min. Jag hade fullt upp att hålla mig kvar i sadeln.

Det är i alla fall kul att det går framåt med ridningen och det är kul att vi kommit igång med killarna här på hemmaplan.
Tråkigt bara att man ska behöva oroa sig för att Kodzon ska ha nåt problem med ryggen/höften/benen. Jag hoppas och tror att det var något tillfälligt alternativt att det är nåt som sitter i huvudet på honom som gör att han spänner sig när han får på sig tömkörningsgjorden. Dotterns kompis fick rida barbacka på honom igår och då såg han inte alls lika stel ut. Frubullen tränade honom idag och inte heller då var han särskilt stel. Men, men, nu ser vi fram emot att equiterapeuten kommer på fredag så att vi får ett kvitto på hur han är i kroppen.

På återhörande!

//Kapten Paddock